Recension av DJ Hero 2

Den där krökta, svarta, blänkande vinylvägen skickar upp strängar av neon i grönt, rött och blått. Runt om gungar skärmen, pulserar till snabba beats och exploderar i stroboskopljus. Jag säger det inte bara för att poängtera att DJ Hero 2 är det coolaste musikspelet därute, långt från både vulgära Warriors of Rock och det pedagogiska tilltalet i Rock Band 3.

Utan också för att den där ändlösa vägen av vinyl och neon kräver all uppmärksamhet du kan uppbåda. I reklamen säljs DJ Hero 2 som festens tempohöjare. När det själva i verket är en större upplevelse för en spelare i jakten på stjärnor, poäng och den perfekta mixen.

Grejen med tvåan är annars att det faktiskt gör skäl för sitt namn. Originalet gav oss turntablekontrollen med både scratchplatta, crossfader och effektreglage. Men själva spelupplägget var hårt styrt med minimala möjligheter att sätta sitt eget avtryck på mixarna. I DJ Hero 2 är mixarna förbluffande, både i sin briljans och i sina osannolika mashups mellan artister och uttryck. Studion Freestyle Games är vansinnigt skickliga och har fått hjälp av tunga namn som Tïesto, DJ Qbert, RZA och David Guetta. Men trots detta kreativa drömlag vågar de framförallt lämna över konstnärsskapet åt spelaren. Långa fält över vinylvägen lämnas tomma, redo att fyllas med ens begåvning eller brister. Man scratchar, använder crossfadern och samplingar som man vill över ljudspåren. Det är lika svårt som det låter, och rätt underbart varje gång man sätter det.

Freestyle Games självförtroende smittar av sig på nästan alla spelets beståndsdelar. Multiplayer backas av call and response-kamper, highscoreuppgörelser eller hårda race till flest checkpoints. Om jag haft några vänner som spelat DJ Hero 2 hade jag kunnat uppmana dem att slå mina rekord. De 85 artisterna och banden är så tunga att man knappt orkar lyfta spelet ur boxen. Presentationen är svalare, snyggare och enklare att navigera i.

Så det är svårt att begripa varför Freestyle glömde bort karriärläget. ”Empire Mode” låter bra men är egentligen bara en transportsträcka med samma gamla trötta upplåsbara grejer vi sen länge kan räkna upp i sömnen. Kanske har Freestyle inte förstått hur roligt det här spelet är på egen hand.

Man kan förvisso använda DJ Hero 2 som en rätt maffig jukebox på partyn. Men det hade passat ännu bättre i en gammal arkadhall.

Recension publicerad i Aftonbladet 22 oktober 2010.