Sanningar och myter om spelet E.T.

Är det sant att miljontals exemplar av E.T. dumpades på en soptipp i öknen? Är det sant att det låg bakom spelindustrins krasch i mitten på åttiotalet?

Kanske inte.

Det som är sant: E.T. är ett klassiskt filmlicensspel.

På Ebay kan man köpa E.T. The Extra-Terrestial för strax under trettiofem kronor.

Jag som trodde att samtliga exemplar av det infamösa spelet låg begravda på en soptipp i New Mexicos öken, strax norr om den mexikanska gränsen.

Det är mycket man måste ompröva under researcharbetet inför en text om E.T. Som det faktum att spelet faktiskt sålde i en och en halv miljon exemplar. Eller att de etablerade sanningar som omgärdar E.T. kanske i själva verket är överdrivna eller rentav felaktiga.

Den 27 september 1983, en rubrik i lokaltidningen Alamogordo Daily News: ”City to Atari: E.T. trash go home”. I en serie artiklar skrev tidningen om hur tiotals lastbilar från Atari dumpade något på en soptipp utanför staden Alamogordo. Till New York Times sa en representant för Atari att de måste göra sig med överblivna inventarier från en fabrik i El Paso. Men ingen tycks någonsin ha bekräftat att miljontals exemplar av E.T. skulle ha slängts bland högarna av skräp.

Författaren John Willis skrev i en artikel i Pacific Historical Review att det troligtvis rör sig om en vandringssägen. Mannen bakom spelet – Howard Scott Warshaw – tror själv att historien är påhittad.

– Jag tvivlar på att det där hände överhuvudtaget, jag tror inte någon vet definitivt, säger han till The A.V. Club.

Det alla vet definitivt är att Atari – med en nyriks arrogans och naivitet – grovt överskattade publikens sug efter spelet E.T. De lät trycka upp mellan fyra och fem miljoner exemplar.

Det fanns onekligen spel att slänga.

Spelvärlden har en ganska avslappnad inställning till cynismer. De ändlösa uppföljarna, det populistiska våldet, de själlösa free-to-play-spelen.

Och så filmlicenserna.

E.T. har kallats historiens sämsta spel och det kanske det är, men skyll inte på Howard Scott Warshaw.

Atari hade betalat över 150 miljoner kronor för ensamrätten att göra spel av Steven Spielbergs populära film. Men förhandlingarna påbörjades sent. När allt var påskrivet och klart återstod fem veckor till den 1 september – deadlinen om Atari skulle hinna få ut E.T. lagom till julhandeln 1982.

Spielberg ville att Warshaw skulle utveckla spelet. Warshaw hade gjort kritikerrosade Yar’s Revenge och äventyrsspelet baserat på Indiana Jones-filmen Jakten på den Försvunna Skatten.

Göra ett spel på fem veckor? Nästan omöjligt. Det fanns något tilltalande i det. Warshaw tackade ja och såg till att få bra betalt.

– Jo, det har en del problem. Om jag fått en vecka eller två till på mig hade det mycket väl kunnat bli ett mycket bättre spel. Men för att vara gjort på trettiofem dagar är det för jävla bra, har han sagt till sajten The A.V. Club.

En annan sanning som måste omprövas: låg verkligen E.T. bakom den så kallade kraschen för spelindustrin i mitten på åttiotalet?

Journalisten Travis Fahs tvivlar på det. I en utmärkt artikel på IGN argumenterar han för att Atari gjorde en serie nybörjarmisstag: E.T. var bara ett av dem.

Med konsolen Atari 2600 som flaggskepp hade företaget blivit det snabbast växande någonsin i USA. Företagskulturen påminde om den som rådde på it-kontoren strax före bubblan sprack kort efter millennieskiftet.

– Man kunde komma till jobbet och kanske hoppas på att få en femsiffrig bonuscheck den dagen. Men man kunde lika gärna få sparken…du måste föreställa dig en arbetsplats där folk kunde röka på närhelst de ville. Där väktarnas roll bestod i att mota bort poliser. Ataris chefer ville inte att någon skulle bli gripen, det skulle ju hindra dem att göra spel, säger Warshaw.

E.T. hann ut lagom till julhandeln 1982 men folk köpte varken spelet eller den då fem år gamla 2600 i den vansinniga takt Atari hade förutspått, trots att de dumpat priserna på maskinen.

Det mostridiga här: En och en halv miljon sålda exemplar gör E.T. till ett av de bäst säljande spelen någonsin till Atari 2600. Men alltså likafullt ett av dess största fiaskon.

För ytterligare förvirring hade Atari lanserat nya konsolen 5200 i samma veva – men publiken ansåg den inte tillräckligt kraftfull för att motivera ett köp. Och det blev inte enklare av att tredjepartsutvecklare som Activision kunde släppa spel till konsolerna utan att Atari fick ett öre.

När Nintendo tågade in på den amerikanska marknaden hade Atari redan kapitulerat.

Men historien skulle senare ge dem rätt på en punkt: strategin att göra snabba cash på en dålig filmlicens har många lyckats med sedan dess.

Att det låg gamla E.T.-spel i New Mexicos öken var ingen vandringssägen, visade det sig. Kort efter att den här texten publicerades i LEVEL 77 gjordes en utgrävning där man hittade de gamla kassetterna. Men det var inte bara E.T.-spel som dumpats – utan också en rad andra spel, samt gamla Atari-maskiner och tillbehör.

Om du känner för att sprida lite skit: