Recension av Little Big Planet

Namnet är skrivet i tusch under porttelefonen.
Media Molecule. Det är så blygt och oansenligt nedplitat att man knappt lägger märke till det.
Deras spelstudio ligger på en bortglömd bakgata i Guildford, fem mil söder om London.
Guildford är kanske mest känt för att Lewis Caroll, författaren bakom Alice i Underlandet, bodde där. Nu är Media Molecule – med bara 20 anställda – redo att ge världen en ny storslagen saga. De har döpt den till Little Big Planet.
Playstation 3 har fram till nu saknat det defintiva spelet. Det som får folk att välja Sonys spelmaskin framför alternativen.
Little Big Planet är svaret. Tunga spelsajten Eurogamer spekulerar i att Little Big Planet kan bli ”ansiktet för en hel generation”. Sony själva har redan beslutat att lyfta fram spelets huvudkaraktärer – Sackboy och Sackgirl – som maskotar för Playstation 3.
Faktum är att de små trasdockefigurerna är en av förklaringarna bakom storheten i Little Big Planet. De är så söta och charmiga att det är omöjligt att vända dem ryggen. Man vill leka med dem som man vill leka med en hundvalp.

Men den verkliga magin ligger bortom den gulliga ytan. Det här är ett plattformsspel som förvandlar dig och mig till kreatörer. Vi får chansen att skapa egna banor och dela dem med andra över nätet. Med en genial verktygslåda – lika enkel som den är djupgående – är det nästan bara fantasin som sätter gränsen för vad som är möjligt. Media Molecule släppte nyligen en förhandsversion till en liten grupp utvalda spelare. Under första dygnet hade de skapat över 1000 föremål och banor. Det finns redan imitationer av Super Mario Bros. De är så noggrant återgivna att copywright-ivrare kommer att sätta i halsen.
Men du behöver inte bli speldesigner i Little Big Planet för att ha behållning av det. Det är ett missförstånd. Media Molecules egna banor – i synnerhet en bit in i spelet – är speldesign som matchar Marios och Sonics största stunder. Allt skapat med samma verktygslåda vi får tillgång till.
Little Big Planet gick en gång under arbetsnamnet ”The Next Big Thing”. Just nu känns det som ett understatement.
En stor bedrift från en liten studio i England.

Jag vet inte om jag idag skulle kalla Little Big Planet det definitiva spelet till Playstation 3. Men det blev en storsäljare – minst 5 miljoner sålda – och serien består idag av åtta olika spel. Recension publicerad i Aftonbladet 13 oktober 2008.

Om du känner för att sprida lite skit: