Med GTA IV på ett hotellrum i London

Det finns inget som heter hotelldöden här.
Jag sitter i en svit i Chelsea Harbor och tiden snabbspolas framåt. En timme är en minut.
Det beror varken på servicen eller utsikten över Themsen. Men spelföretaget Rockstar har dekorerat rummet med en sextiotums hdtv, surroundljud och den färdiga versionen av Grand Theft Auto IV.
Under tre dygn sitter jag och njuter av årets största nöjeshändelse. Jag äter mest för att folk påminner mig att äta. Jag sover mest för att representanter från Rockstar kommer hit klockan elva på kvällen och hämtar spelet. Antagligen är de oroliga över att vi journalister ska dö av utmattning annars.
Själv är jag lite orolig över Robert Downey Jr.

Blockbusterslampan i mig har sett fram emot filmen Iron Man ända sedan första trailern. Och de första recensionerna bekräftar det jag vetat hela tiden – att Downey Jr. är ”elektrisk” i rollen som Tony Stark.
Frågan är hur långt superhjältekrafterna räcker.
I Hollywoods styrelserum är minerna åtminstone något ansträngda.
Ett par dagar före Iron Man-premiären lanseras Grand Theft Auto IV. Det riktar till sig samma målgrupp – män mellan arton och trettio år. Förhandsbokningarna är redan hårdvaluta. Analysfirman Wedbush Morgan spekulerar i att gangsterdramat kommer att säljas i sex miljoner exemplar, redan under första veckan.

Hollywoods skräckscenario är att biopubliken struntar i Iron Mans miljardbygge. Att de stannar hemma med Grand Theft Auto IV; sexhundra kronor fattigare, en hundratimmarsupplevelse rikare.
Hur det går vet vi om ett par veckor.
Själv gör jag mitt val i ett hotellrum i London.
Det blir inget biobesök.
Först måste jag spela, äta och sova. I den ordningen.

Krönika publicerad i Aftonbladet 2008.

Om du känner för att sprida lite skit: